Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa blod effektivt nog för att tillgodose kroppens behov av syre och näringsämnen. Detta leder till symtom som andnöd, trötthet, svullnad i ben och fötter samt minskad fysisk prestationsförmåga. Hjärtsvikt kan vara akut eller kronisk och delas in i olika typer beroende på vilken del av hjärtat som påverkas - systolisk hjärtsvikt där hjärtat har svårt att pumpa ut blod, eller diastolisk hjärtsvikt där hjärtat har svårt att fyllas med blod.
Behandling av hjärtsvikt i Sverige inkluderar flera olika läkemedelsgrupper som arbetar tillsammans för att förbättra hjärtfunktionen:
Regelbunden uppföljning hos vårdgivare är avgörande, tillsammans med livsstilsförändringar som begränsad saltintag, viktkontroll och anpassad fysisk aktivitet för optimal behandlingsresultat.
Hypertoni definieras som blodtryck över 140/90 mmHg och klassificeras i olika grader - grad 1 (140-159/90-99 mmHg), grad 2 (160-179/100-109 mmHg) och grad 3 (≥180/110 mmHg). Högt blodtryck är ofta symtomlöst men ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom. Riskfaktorer inkluderar ärftlighet, övervikt, hög saltintag, stress, rökning och fysisk inaktivitet.
Svenska riktlinjer rekommenderar flera läkemedelsgrupper för behandling av hypertoni:
Behandlingsvalet individualiseras baserat på patientens ålder, övriga sjukdomar och tolerans för olika läkemedel.
Kranskärlssjukdom uppstår när hjärtats kranskärl förminskas eller blockeras på grund av ateroskleros - en process där fettavlagringar, kolesterol och andra ämnen bygger upp plack i artärväggarna. Denna utveckling sker gradvis över många år och kan leda till minskad blodtillförsel till hjärtmuskeln. Symtomen varierar mellan individer, men bröstsmärta, andnöd och trötthet är vanliga tecken. Stabil angina uppträder vid fysisk ansträngning och försvinner med vila, medan instabil angina kan inträffa oförutsägbart och kräver omedelbar medicinsk uppmärksamhet då den kan vara tecken på en förestående hjärtinfarkt.
Behandlingen av kranskärlssjukdom omfattar flera läkemedelsgrupper som arbetar tillsammans för att lindra symtom och förebygga komplikationer. Nitrater som nitroglycerin och isosorbidmononitrat vidgar blodkärlen och förbättrar blodflödet till hjärtat. Betablockerare skyddar hjärtat genom att sänka blodtrycket och hjärtfrekvensen. Statiner, inklusive simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin, sänker kolesterolnivåerna och stabiliserar plack i artärerna. Antitrombotisk behandling med acetylsalicylsyra eller klopidogrel minskar risken för blodproppar.
Livsstilsförändringar spelar en avgörande roll i både förebyggandet och behandlingen av kranskärlssjukdom. Regelbunden fysisk aktivitet, en hjärtvänlig kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn, samt att undvika rökning är grundläggande. Viktminskning vid övervikt och stresshantering bidrar också till förbättrad hjärthälsa och kan minska behovet av medicinering.
Hjärtrytmrubbningar innebär att hjärtat slår oregelbundet, för snabbt eller för långsamt. Förmaksflimmer är den vanligaste typen och karakteriseras av snabba, oregelbundna hjärtslag som kan leda till trötthet och andnöd. Förmaksfladder liknar förmaksflimmer men har en mer regelbunden rytm. Ventrikulära arytmier är potentiellt livshotande då de påverkar hjärtats huvudpumpkammare. Bradyarytmier innebär en hjärtfrekvens under 60 slag per minut, medan takyarytmier karakteriseras av en hjärtfrekvens över 100 slag per minut.
Behandlingen av arytmier anpassas efter typ och svårighetsgrad. Antiarytmiska läkemedel används för att återställa och upprätthålla normal hjärtrytm:
Antikoagulantia som warfarin, apixaban och rivaroxaban förebygger blodproppar vid förmaksflimmer. Digoxin används för frekvenskontroll och hjälper till att reglera hjärtfrekvensen utan att påverka rytmen direkt.
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige. Det finns två huvudtyper av stroke: ischemisk stroke som orsakas av blodpropp i hjärnans blodkärl, och hemorragisk stroke (hjärnblödning) som uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister. TIA (transitorisk ischemisk attack) är en tillfällig stroke där symtomen försvinner inom 24 timmar, men fungerar som en varningssignal för framtida stroke.
Identifiering av högriskpatienter är avgörande för prevention. Viktiga riskfaktorer inkluderar:
För patienter med förmaksflimmer är antikoagulantia som warfarin eller NOAK (nya orala antikoagulantia) centrala för strokeprevention. Trombocythämmare som klopidogrel och dipyridamol används för att minska risken för blodproppar. Blodtryckssänkande behandling och kolesterolsänkande terapi med statiner är grundläggande komponenter i den preventiva strategin.
Akut strokebehandling kräver omedelbar medicinsk vård. Trombolys och mekanisk trombektomi kan återställa blodflödet vid ischemisk stroke. Efterföljande rehabilitering och sekundärprevention är avgörande för att förhindra nya strokeepisoder och optimera patientens funktionsförmåga.
Hjärtinfarkt är ett medicinskt nödfall som kräver omedelbar behandling. Typiska symtom inkluderar kraftig bröstsmärta som kan stråla ut i armar, käke eller rygg, andnöd, kallsvettning och illamående. Kvinnor kan uppleva mer diffusa symtom. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska 112 kontaktas omedelbart - varje minut räknas för att begränsa hjärtmuskelskadan.
Akut behandling av hjärtinfarkt kan innefära trombolys (blodproppslösande medicin) eller PCI (perkutan koronarintervention) för att återöppna blockerade kranskärl. Sekundärprevention är avgörande och inkluderar dubbel trombocythämning med acetylsalicylsyra och klopidogrel.
Långtidsbehandling omfattar flera läkemedelsklasser:
Regelbunden uppföljning hos vårdgivare säkerställer optimal medicinering och livsstilsanpassning. Modern behandling har förbättrat prognosen avsevärt, men kräver livslång medicinering och livsstilsförändringar för bästa resultat.
