Kolesterol är ett fettliknande ämne som naturligt finns i alla kroppens celler och är nödvändigt för normal kroppsfunktion. Kroppen använder kolesterol för att producera hormoner, gallsyror och vitamin D, samt för att bygga cellmembraner. Även om kroppen själv producerar det kolesterol den behöver, får vi också kolesterol genom kosten, främst från animaliska produkter.
Det finns två huvudtyper av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein) kallas ofta "dåligt" kolesterol eftersom det kan bygga upp plack i artärerna. HDL (högdensitetslipoprotein) kallas "bra" kolesterol eftersom det hjälper till att transportera kolesterol från artärerna tillbaka till levern för nedbrytning.
Enligt svenska riktlinjer bör totalkolesterol ligga under 5,0 mmol/L, LDL-kolesterol under 3,0 mmol/L och HDL-kolesterol över 1,0 mmol/L för män och 1,2 mmol/L för kvinnor. Behandling övervägs när värdena är förhöjda tillsammans med andra riskfaktorer.
Vanliga riskfaktorer inkluderar ärftlighet, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt. Förhöjt kolesterol ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke, ofta utan märkbara symtom i tidiga stadier.
Statiner är den vanligaste och mest effektiva läkemedelsgruppen för att sänka kolesterolnivåerna. De fungerar genom att blockera enzymet HMG-CoA reduktas i levern, vilket minskar kroppens egen kolesterolproduktion och ökar upptaget av LDL-kolesterol från blodet.
De mest använda statinerna i Sverige inkluderar:
Statiner tas vanligtvis en gång dagligen på kvällen när kolesterolproduktionen är som högst. Behandlingen kan sänka LDL-kolesterol med 30-50% beroende på typ och dos. Effekten märks vanligtvis inom 2-4 veckor och kontrolleras regelbundet genom blodprover.
De vanligaste biverkningarna är muskelsmärtor och huvudvärk. Sällsynta men allvarliga biverkningar inkluderar muskelnedbrytning och leverpåverkan. Regelbunden uppföljning med läkare och blodprover säkerställer säker behandling.
När statiner inte är lämpliga eller inte ger tillräcklig effekt finns flera alternativa behandlingar tillgängliga. Dessa läkemedel arbetar på olika sätt för att sänka kolesterolnivåerna och kan användas ensamma eller i kombination med andra behandlingar.
Ezetimib blockerar upptaget av kolesterol i tarmen och kan sänka LDL-kolesterol med 15-20%. Det är särskilt användbart för patienter som inte tål statiner eller behöver ytterligare kolesterolsänkning utöver statinbehandling.
Kolestyramin och liknande preparat binder gallsyror i tarmen, medan PCSK9-hämmare är moderna injektionsläkemedel för svårbehandlade fall med mycket höga kolesterolvärden. Kombinationsbehandlingar används ofta när monoterapi inte räcker för att nå målvärden. Dessa alternativ till statiner väljs baserat på individuella patientbehov, biverkningsprofiler och behandlingsmål.
Flera naturliga produkter och kosttillskott kan bidra till att förbättra kolesterolbalansen, även om effekten generellt är mindre än receptbelagda läkemedel. Dessa alternativ kan vara värdefulla som komplement till livsstilsförändringar eller när läkemedelsbehandling inte är lämplig.
Fiskolja och omega-3 tillskott kan sänka triglycerider och har positiva effekter på hjärt-kärlhälsan. Röd risextrakt innehåller naturliga statinliknande ämnen som kan påverka kolesterolproduktionen, men kräver försiktighet på grund av potentiella biverkningar.
Det är viktigt att komma ihåg att naturliga produkter inte alltid är riskfria. Konsultera alltid med vårdpersonal innan du kombinerar kosttillskott med andra läkemedel, särskilt om du tar blodförtunnande mediciner eller har leversjukdom.
En välbalanserad kost är grundläggande för att kontrollera kolesterolnivåerna. Minska intaget av mättat fett från rött kött, smör och fullfeta mejeriprodukter. Välj istället magra proteinkällor som fisk, kyckling och bönor. Öka konsumtionen av fibrerrika livsmedel som havregryn, frukt och grönsaker som naturligt sänker kolesterolet.
Regelbunden fysisk aktivitet höjer det goda HDL-kolesterolet och sänker det skadliga LDL-kolesterolet. Sträva efter minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka, som promenader, cykling eller simning. Även vardagsmotion som trappgång och hushållsarbete bidrar positivt till kolesterolbalansen.
Viktnedgång, även små förändringar på 5-10% av kroppsvikten, kan märkbart förbättra kolesterolprofilen. Kombinationen av hälsosam kost och ökad fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för hållbar viktminskning och kolesterolkontroll.
Regelbunden övervakning av kolesterolnivåerna är avgörande för framgångsrik behandling. Blodprov tas vanligtvis var 6-12:e vecka efter behandlingsstart, därefter var 6-12:e månad beroende på individuella riskfaktorer och behandlingsrespons. Provtagning sker oftast på fastande mage för mest tillförlitliga resultat.
Målvärden för kolesterol varierar beroende på individuell risk för hjärt-kärlsjukdom. Patienter med hög risk, såsom tidigare hjärtinfarkt eller diabetes, har strängare målvärden än friska individer. LDL-kolesterol bör generellt vara under 2,5 mmol/L för normalriskpatienter och under 1,8 mmol/L för högriskpatienter.
Läkaren justerar medicinering baserat på provresultat och eventuella biverkningar. Effektiv kolesterolbehandling minskar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlkomplikationer med upp till 30-40%. Kontakta din läkare vid biverkningar, om målvärden inte uppnås efter 3 månader, eller vid nya symtom som bröstsmärtor eller andfåddhet.
